Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Nimi kertonee kaiken. Muista hyvä (huono) maku!
Kunto Kalpa
Sofia Karppi
Viestit: 442
Liittynyt: Pe Marras 06, 2015 1:17 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Kunto Kalpa »

MURHA.INFO




ETUSIVU KESKUSTELU ARKISTO ETSI

MURHA.INFO
Suomen johtava rikosaiheinen portaali

Hyppää sisältöön

Etsi…
Etsi
Tarkennettu haku
Etusivu ‹ RIKOSTEN MAAILMA ‹ Bodom
Muuta fontin kokoa
Omat asetukset (0 uutta viestiä) • Näytä omat ketjut UKKKäyttäjätKirjaudu ulos [ Kunto Kalpa ]
Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?
LÄHETÄ VASTAUS

Otsikko:

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?
B i u Quote Code List List= [*] Img URL Fontin väri
Hymiöt
:D :) :( :o :shock: :? 8) :lol: :x :P :oops: :cry: :evil: :twisted: :roll: :wink: :!: :?: :idea: :arrow: :| :mrgreen:
BBCode on Käytössä
[img] on Käytössä
[flash] on Poissa käytöstä
[url] on Käytössä
Hymiöt ovat Käytössä
Otsikko
OscM kirjoitti:Entäs kun muualla maailmassa voi tutkia näitä Jack the Rippereitä jne...

Bodom-teltassa olisi kai ainakin ollut enemmänkin tutkittavaa, mutta se ei taida olla milloinkaan saatavissa vaikka jonkun yksityisen työryhmän käyttöön...? Tai kuinkakohan pitkä aika pitäisi vielä kulua.

Niitä DNA-tuloksia menehtyneiden sukulaisuussuhteiden osalta voisi pohtia enemmänkin; onko niissä havaittu lähisukulaisuudelta vaikuttavuus oikeasti selitettävissä näytteiden vajavaisuudella, kuten tässä Minfon Bodom-keskustelussa joskus esitettiin.
Tätä on tullut pohdiskeltua viime huhtikuun lopusta lähtien, kun ameriikoissa löydettiin ear-tappaja sukulaisen dna:n perusteella.

Toivon, että tältä osin tulee uutta kerrottavaa lähiaikoina. Sen voin jo kertoa, että yhden dna-tutkijan mukaan yhden epäillyn sukulaisen dna ja tyynyliinan dna voivat hyvinkin olla sukulaisia. Mutta odotellaan tarkempia "tuloksia".

Kunto Kalpa
Sofia Karppi
Viestit: 442
Liittynyt: Pe Marras 06, 2015 1:17 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Kunto Kalpa »


Ihraponnari
Frank Drebin
Viestit: 399
Liittynyt: Pe Syys 21, 2007 8:09 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Ihraponnari »

fyysiikan päivät helsingis.luento

17:30-18:30
Studia Generalia lecture in Finnish, chair Ilpo Vattulainen (free entry)
-J.Louhelainen.: Kaiken takana on DNA: sukujuuret, Viiltäjä-Jack, Bodom-järven murhat ja tapaus Aarnio

skoone
Ainesta Watsoniksi
Viestit: 4648
Liittynyt: Su Huhti 01, 2007 9:59 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja skoone »

Ihraponnari kirjoitti:fyysiikan päivät helsingis.luento

17:30-18:30
Studia Generalia lecture in Finnish, chair Ilpo Vattulainen (free entry)
-J.Louhelainen.: Kaiken takana on DNA: sukujuuret, Viiltäjä-Jack, Bodom-järven murhat ja tapaus Aarnio
Ja tässä olisi tuomareillekin ohjeita..
https://www.abo.fi/nyheter/domare-bor-l ... -tankande/

Yhdellä kotimaisella, kiinnostava juttu (anteeksi, että kopsasin koko jutun tänne)



Att domare inte vet hur man ska tolka tekniska bevis framtagna med kriminaltekniska eller forensiska metoder är ett stort problem, menar den holländske rättspsykologen Peter van Koppen. Att många forensiska metoder som sådana inte kan tas som riktig vetenskap är ett annat problem, säger han.

Den grundläggande lärdomen den holländske rättspsykologen Peter van Koppen vill hamra in genast i början är skillnaden mellan hur samma bevismaterial fungerar i ett scenario där den misstänkte är oskyldig och ett scenario där den misstänkte är skyldig.

Det kan verka elementärt, men med ett visst fokus på att hitta tekniska bevis kan till exempel ett fingeravtryck få en roll som kör över andra sätt att tänka kring vad som skett.

– Att man hittar någons DNA på en brottsplats betyder inte att personen som DNA:t tillhör är skyldig. Det är lika viktigt att försöka skapa scenarion där den misstänkte är oskyldig som där den är skyldig och försöka bedöma de här berättelserna mot varandra. I fokuserandet på det ena eller andra scenariot kommer olika bevis att dyka upp vars roll sedan igen måste bedömas i underscenarion. Och sedan måste man försöka hitta observationer, indicier som verifierar, alltså stöder det nya scenariot, och observationer och indicier som falsifierar scenariot, det vill säga bestrider den berättelse man skapar. Och då hamnar man igen i underscenarion till underscenarion och man har en komplex bild att ta ställning till.

Att man hittar någons DNA på en brottsplats betyder inte att personen som DNA:t tillhör är skyldig.

van Koppen säger dock att i de flesta fall är den här graden av komplexitet inte nödvändig. För det mesta är det alldeles uppenbart vad som skett, vem som är brottsling, vem som är offer och hur det gått till. Men det finns fall där utredarna inte genast kan sluta sig till hur ett brott förlöpt och då ställs utredarna ofta inför en svår uppgift som sedan ofta blir ett svårt fall i en domstol.

– I komplexa fall har man ofta en situation där polisen inofficiellt säger sig veta vem som är gärningsperson men att man tills vidare saknar bevis. Då kan man också anta att den påföljande utredningen kommer att göras ur ett perspektiv där man ”vet” och rätt ensidigt letar bevis för att verifiera det man ”vet”.
”De flesta forensiska metoder är ovetenskapliga”

van Koppen är kritisk både till domstolar och den så kallade forensiska vetenskapen. En av hans teser är att många av de forensiska eller kriminaltekniska metoder som används inte är vetenskapligt vederhäftiga, att den forensiska praxis som utövas i många brottsutredningar, på begäran av polis, inte skulle hålla för kritisk granskning av riktiga vetenskapsmän.

– Dessa metoder har ingenting med verklig vetenskap att göra. Projektil- och vapenmatchningar, alltså att man kan matcha en viss avfyrad kula med ett specifikt vapen är problematiskt, det är inte alls klart att man kan göra sådana med tillräcklig tillförlitlighet. Man kan till exempel också få höra påståenden om att man gjort en hundraprocentig matchning av ett fingeravtryck. Ingen ifrågasätter sådana påståenden, trots att det aldrig gjorts någon riktig vetenskaplig undersökning av hur tillförlitligt ett fingeravtryck är som bevis.
Peter van Koppen
Peter van Koppen, född 1953, ses som en av Europas mest inflytelserika rättspsykologer. Författare till minst 13 böcker i ämnet. En ”Hollands Leif GW Persson” utifrån hur ofta han uppträtt i TV där han uttalat sig om kontroversiella fall och utredningar.



– DNA är den enda forensiska metod som har en vetenskaplig trovärdighet. Om man får ett helt sampel är det inte ett problem att använda det som bevismaterial. Men det är vanligtvis inte fallet. Ofta är DNA:t man hittar ofullständigt, eller till exempel vid våldtäkter uppblandat med annat DNA. Och att man matchar DNA mot en gärningsman leder ofta på samma sätt som matchningen av ett fingeravtryck till en förhastad slutsats om att man löst fallet.

van Koppen säger att man överlag borde vara ytterst kritisk till det jobb som görs av kriminaltekniska laboratorier, och också till sättet på vilket tekniska bevis tas fram, och hur dessa bevis sedan framförs under en rättegång.

– Domare och nämndemän vet generellt ingenting alls om kriminalteknik.De är utbildade i juridik, inte i vetenskapligt tänkande. Domare tenderar att säga att vetenskapen är för avancerad för att de ska kunna bedöma, att de får lov att tro på experternas omdöme.

– Problemet är inte att man skulle behöva kunna alla intrikata detaljer inom en specifik vetenskaplig metod. Problemet är att man inte studerat vetenskapligt tänkande och inte kan ställa elementära frågor om hur det ena leder till det andra och varför något anses vara ett bevis för något. Det behöver man inte vara vetenskapsman för att göra – man behöver bara vara lyhörd för hur ett resonemang utvecklas och vara beredd att fråga hur tankegången går när man upptäcker att något är svårförståeligt, att det finns en lucka i resonemanget, att experten härleder något som inte kan härledas, eller annars bara gör för entydiga, för långtgående eller helt enkelt felaktiga tolkningar av en teknisk omständighet.
Ögonvittnen och förhör

Ett grundläggande problem med ögonvittnen till brott är ögonvittnens benägenhet att fokusera på vissa delskeenden, rörelser eller vapen, eller sådant som väcker känslor. Ögonvittnet, som ofta också är offret till ett brott, kan vara i fara och då är det första personen funderar på inte att skapa sig en heltäckande bild av situationen eller lägga gärningspersonens utseende på minnet, utan snarare på att lokalisera fara och ta sig ut ur faran. Om man hotas med vapen tenderar ens fokus att bli på vapnet och man kan totalt missa hur människan som hotar en ser ut, och när man återskapar gärningspersonen lägger man lätt till detaljer som fantasin konstruerat i stunden. Ett annat problem är att vi tenderar att notera snabba rörelser medan rörelser som görs långsamt eller i samma tempo som omgivningen inte fångas av vår
uppmärksamhet.

– Vi fäster uppmärksamhet på snabba rörelser och om ett vapen riktas mot oss får vapnet vår totala uppmärksamhet och det är inte säkert att vi ser vem som riktar vapnet mot oss. Problemet blir sedan accentuerat när vittnen hörs i rättegångar som utspelar sig sex till tolv månader efter brottet. Då kan felaktiga intryck redan ha hunnit bli cementerade i berättelsen. Varför överhuvudtaget intervjua ett vittne sex eller tolv månader senare om polisen gjorde ett ordentligt jobb då det begav sig?

Vi fäster uppmärksamhet på snabba rörelser och om ett vapen riktas mot oss får vapnet vår totala uppmärksamhet och det är inte säkert att vi ser vem som riktar vapnet mot oss.

En orsak är, enligt van Koppen, att domare och nämndemän vill se och höra hur vittnet ser ut och låter.

– Det är en värdelös anledning. Idén att man utifrån hur någon säger något kan avgöra om personen ljuger eller inte är en utspridd idé bland polis och domare som i forskning visat sig vara felaktig.

– Det finns däremot valida anledningar att höra ett vittne på nytt. Som till exempel att man vill se om berättelsen ändras när personen vittnar under ed, eller att man vill konfrontera vittnet med ny information som inte fanns tillgänglig under polisförhöret.

Men polisförhöret, det vill säga det förhör polisens utredare (för det mesta) gör med till exempel offer, misstänkta och ögonvittnen i tidsmässigt snar anslutning till brottet är också ett kapitel för sig.

– Förhör är inte lätta att göra. Alla poliser har inte den rätta läggningen för dem och borde heller inte tillåtas göra förhör. Under ett längre förhör får den förhörde till exempel veta en hel del om fallet. Det är fråga om tvåvägskommunikation, man kan inte hålla igång ett längre samtal utan att röja vad det är frågan om eller vad man är ute efter.

Den tvåvägskommunikationen kan å sin sida betyda att den förhörde lär sig att svara så att det passar hans version av berättelsen. Å andra sidan kan utdragna polisförhör med utdragen isolering också leda till att människor börjar erkänna saker de inte gjort.

– Jag kan få vem som helst att erkänna vad som helst om jag får personen i rätt sorts fängelse, det vill säga isolerad. Du kommer att vilja berätta saker för mig.

Jag kan få vem som helst att erkänna vad som helst om jag får personen i rätt sorts fängelse, det vill säga isolerad. Du kommer att vilja berätta saker för mig.

Det beror bland annat på att man vill slippa isoleringen, i isoleringen blir osäker på sin egen verklighetsuppfattning, sina minnen, man kan känna att man vill vara utredaren till hjälp och en massa andra anledningar.

En tredje aspekt är vittnesparaden där en misstänkt till exempel placeras bakom en vägg av envägsglas tillsammans med ett antal ickemisstänkta med snarlikt utseende.

– I mordet på Sveriges statsminister Olof Palme år 1986 sade frun, Lisbeth Palme, att hon sett mördaren som på en mörk gata sköt Olof Palme när paret kom ut från bion. Polisens misstankar riktades snabbt mot en alkoholist och småbuse som hette Christer Pettersson. Pettersson ställdes upp på led tillsammans med ett antal poliser med ungefär samma kroppsbyggnad och en mustasch som liknar Petterssons. Lisbeth Palme pekade ut Christer Pettersson i ledet.

– Tittar man på videoupptagningen och foton från tillställningen ser man att polisernas hållning var annorlunda, de var inte alkisar som Pettersson och att Pettersson är den ende som inte har den typ av lågskor som de andra hade. Det fanns alltså subtila och inte så subtila markörer som skiljde Pettersson från alla de andra som ställts upp. Om man kan identifiera någon känner man nästan direkt igen människan, det är inte frågan om att plocka upp detaljer här och där – man känner instinktivt igen något i människans hållning och sätt att vara.
Kontroll av domare och domstolar

van Koppen efterlyser en bättre kontroll av hur domare och domstolar fungerar. Särskilt när det gäller knepiga fall är en insyn i hur domstolen kommit fram till sin dom viktig – för det är just i sådana fall som domarnas resonerande sätts på prov och rättsapparaten utmanas.

– Det enda sättet att skapa kontroll över hur domare dömer är att göra materialet för hur de kommit till sina slutsatser offentligt. Många fall är inte helt öppna.

– En relevant invändning är att det är frågan om känsliga saker som de berörda, särskilt offret, inte vill att ska komma ut i offentligheten. Men här borde man fråga sig om det ändå inte finns sätt att ordna någon slags kontrollmekanism som kunde syna domstolarna.

– Som det är nu finns det en hel del fall där det inte finns något sätt att kontrollera hur domare arbetar.

Som det är nu finns det en hel del fall där det inte finns något sätt att kontrollera hur domare arbetar.

Anneli Auers dom

van Koppen skämtar om att han under hot är förbjuden att uttala sig om mordet på Jukka Lahti och den påföljande och påtagligt långa utredning som resulterade i att Jukka Lahtis fru, Anneli Auer drogs två varv genom tingsrätt och hovrätt där hon till sist frikändes från mordet för att ändå bli anklagad och fälld för sexualbrott – en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna i Finlands historia.

– Nej, det är klart att jag får uttala mig. Det är bara att arrangörerna, det vill säga Åbo Akademi inte ville rida på att jag är insatt i den process som till slut fällde Auer för sexuellt utnyttjande av barn. Jag skrev en rapport om fallet.

– Som jag ser det är domen resultatet av en uppenbart tvivelaktigt utförd rättsprocess. Som till exempel bevisföringen där en läkare kommer in och belyser barnens hud med ett ultraviolett ljus för att upptäcka gamla ärr. Bara den biten är alldeles klart omöjlig att godkänna som en metod som håller för att få fram bevis. Det enda som konstaterades var att barnen hade ärr, men vem har inte det? Det finns ingen bakgrund till metoden, ingen vet vad ett nollvärde är, det vill säga vad som är en normal mängd gamla ärr på huden.


Rättspsykologin vid Åbo Akademi

Rättspsykologin granskar hur psykologiska forskningsresultat och psykologisk kunskap kan tillämpas inom rättsliga processer och brottsutredningar. Specialiseringsutbildningen i rättspsykologi är mångdisciplinär och riktar sig främst till legitimerade psykologer och övriga yrkesverksamma inom olika delar av rättsliga
processer, till exempel jurister, läkare, socialarbetare och poliser.

Utbildningen är i första hand avsedd för deltagare som redan har arbetserfarenhet, eftersom ett av de centrala arbetssätten är att bearbeta fenomen som deltagarna stött på i sitt arbete samt analysera och få återkoppling på det egna arbetssättet.

Teman som behandlas i utbildningen är bland annat den mänskliga informationsprocesseringen, perception och minnets funktioner, beslutsfattningens psykologi, expertis och skrivande/kritisk granskning av expertutlåtanden, bemötande av vittnen i behov av särskilt skydd, hörande av vittnen, målsägande och misstänkta i rättsprocesser, utförandet av sinnesundersökningar och farlighetsbedömningar, orsaker till brottsligt beteende och faktorer kopplade till återfallsbrottslighet samt hur man kan påverka dessa, rehabilitering av brottsförövare, brottets inverkan på brottsoffret, inverkan av psykiska störningar på rättsprocessen, vårdnadstvister och barns position i rättsprocesser, medling, samt rättspsykologiska frågor kopplade till känslor och motivation.

Läs mer om specialiseringsutbildningen i rättspsykologi.
Muista lähdekritiikki!

Ghost hunting
Horatio Caine
Viestit: 6415
Liittynyt: Ke Elo 16, 2017 3:16 pm
Paikkakunta: aarniometsä

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Ghost hunting »

https://www.mtvuutiset.fi/artikkeli/rik ... at/7312732
Rikospaikka illalla: Kokenut dna-tutkija haluaa selvittää, kuka jätti Bodomin tunnistamattomaksi jääneet spermatahrat.
Vapise runkkari!! :mrgreen: :mrgreen:

tuumaaja
Armas Tammelin
Viestit: 71
Liittynyt: Su Joulu 07, 2014 4:59 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja tuumaaja »

"Arskalta" DNA näyte niin Wagneri on sitten ihan täpinöissään :lol:

Avatar
CSI
Perry Mason
Viestit: 3877
Liittynyt: To Tammi 10, 2013 11:04 am

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja CSI »

Stobbart kirjoitti:
Kunto Kalpa kirjoitti:Kysymyshän on tosiaan historiankirjoituksesta, ei mistään oikeuden tuomiosta. Se on kuitenkin kohtalaisen tärkeätä, koska selvittämätön henkirikos jättää monenlaisia arpia sekä yksilöihin että yhteisöön. Poliisin osuus historiankirjoitukseen on pieni mutta koska heillä on parhaat edellytykset, on heidänkin annettava panoksensa. Esim. Runar Holmströmin takia olisi ihan suotavaa, että Tulilahden jäämistöstä etsittäisiin dna-näytteitä. Bodomin tapauksessa poliisin panosta tuskin enää tarvitaan, mutta olisi Nils Gustafssonille suotavaa, jos historiankirjoitus toisi esille jotain sellaista mikä vähentäisi häneen kohdistuvia epäilyjä.
Osaatko sanoa, mikä on Suomessa virallinen kanta siihen, tuleeko poliisin tutkia henkirikosta, jos todennäköinen tekijä tai tekijät ovat kuolleet? Murhahan ei vanhene koskaan, mutta loppuuko tutkinta, jos tutkinnan kohteena ollut epäilty kuolee?
Suomessa (eikä paljon muuallakaan) poliisi ei tutki sellaisia tapauksia, joissa epäilty on kuollut. Vain tapaukset, joissa on mahdollisuus nostaa syyte, ovat mahdollisia tutkinnankohteita.

Esitutkintaa voidaan jatkaa sellaisissa tapauksissa, joissa "tärkeä yleinen etu" vaatii asian selvittämistä vaikkei tutkinnassa oliskaan enää mahdollisuus saada syyteprosessia vireille.

Epäilen, että rivinkansalaisten murha on mikään "yleinen etu". Eiköhän se ole vähän isommat asia mitä tuolla pykälällä hanskataan. Esim. jos vaikka Trump olisi Suomen presidentti ja pitäisi selvittää jotain vanhoja, jo vanhentuneita rikoksia mutta joilla voisi olla valtakunnan turvallisuuteen vaikuttavia aspekteja, niin se olisi "tärkeä yleinen etu" että asia selvitettäisiin.
Pieni Liekki annelistisen rikostutkinnan perusteellisista menetelmistä:
"Minä en ole nähnyt tuomiota, mutta aiheeseen perinpohjaisesti perehtymällä..."

kapteeni
Frank Drebin
Viestit: 390
Liittynyt: Ti Kesä 05, 2007 7:13 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja kapteeni »

Ghost hunting kirjoitti:https://www.mtvuutiset.fi/artikkeli/rik ... at/7312732
Rikospaikka illalla: Kokenut dna-tutkija haluaa selvittää, kuka jätti Bodomin tunnistamattomaksi jääneet spermatahrat.
Vapise runkkari!! :mrgreen: :mrgreen:
Voi helvetti miten latistava otsikko. "Viiltäjä-Jackin paljastajan kunnianhimo kasvaa: Bodom ratkeaa!", siinä olisi pitänyt lukea! Mielestäni on vähintään yhtä merkittävä suomalainen kuin vaikka AIV Virtanen.

Mutta jos tosiaan spermatahrojen jättäjä (joka ei kuulunut seurueeseen) on tekijä, niin kuka voisi kehittää edes joten kuten uskottovan tarinan siitä, miten asiat eteni? Runkkari-tappaja-kuolleeseen sekaantuja on teoriassa mahdollinen syndrooma, mutta tuskinpa kovin yleinen sentään.

MEG
Adrian Monk
Viestit: 2569
Liittynyt: La Huhti 07, 2007 2:01 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja MEG »

En nyt muista ,varmistuiko tyynyliina toisen surmatun tytön kuukautissuojaksi. Jos siitä Boismanin tai Gustafssonin dna löytyisi , niin sehän ei N.G. syyllisyyttä osoittaisi.
Muiden alkuaikojen epäillyiden DNA olisi teoreettisesti saatavilla heidän sukulaisiltaan ,ja vastaavuus tyynyliinan dna-han viite syyllisyydestä.

Kunto Kalpa
Sofia Karppi
Viestit: 442
Liittynyt: Pe Marras 06, 2015 1:17 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Kunto Kalpa »

Tyynyliina ei ollut kukkautissuoja, sellaisesta löytyy naisen dna:ta. Tuomisen mukaan se ei ollut tärkeä, minkä hän perusteli sillä, että siinä oli lehtivihreä. Useimpien muitten mukaan se oli hyvinkin tärkeä, koska siinä oli sekä siemennestettä että vierasta verta. Lisäksi se kuminauha oli leikattu puukolla. Oliko peräti verisellä?

Kapteeni kaipasi uskottavaa teoriaa. No, sehän on aivan sama kuin Lontoossa 1888. Eli hullu seksuaalirikollinen tekee tekonsa ja vetää sitten tumppuun, kun on kiihottunut. Suht yleistä tällaisissa tapauksissa.

Wagner
Adrian Monk
Viestit: 2674
Liittynyt: Ma Huhti 23, 2007 12:29 pm
Paikkakunta: Uusimaa
Viesti:

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja Wagner »

Ghost hunting kirjoitti:https://www.mtvuutiset.fi/artikkeli/rik ... at/7312732
Rikospaikka illalla: Kokenut dna-tutkija haluaa selvittää, kuka jätti Bodomin tunnistamattomaksi jääneet spermatahrat.
Vapise runkkari!! :mrgreen: :mrgreen:
Vähintä mitä KRP voisi tehdä olisi ottaa Arskasta DNA-näyte.
Tekniikka on nopeutunut ja tarkentunut viime vuosina.

8)
8) :) :shock: :? Wag
:shock: :oops: :roll: :evil: Awanha Wäinämöinen laski laulellen vesiä: mieleni minun tekewi, Awaani ajattelewi.
Kalapää sinun, minä päällä pilun, pilu sinun, alla minun"

Avatar
LexVeritas
Perry Mason
Viestit: 3998
Liittynyt: Ke Loka 13, 2021 8:07 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja LexVeritas »

Tulkita Björklundin laulukirjan tekstiä.
5 no viisia Perhettä
Puu elohim jahvella
-Ai, sä oot. Mä en, veli.
Jopi ja genesis
‏אלהים‎ Sten näin Isä
ykseydellä 2 aikaa
Sepä Elia Me ts. Kaa
naassa ja
Luminol-Lennard

In Omnibus Veritas Suprema Lex Esto

Avatar
LexVeritas
Perry Mason
Viestit: 3998
Liittynyt: Ke Loka 13, 2021 8:07 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja LexVeritas »

Esimerkiksi laulukirjan painumassa, jota ei tietääkseni ole virallisesti tulkittu miksikään

https://i214.photobucket.com/albums/cc1 ... img588.jpg

ei lue mielestäni Lennart, Linnut, lunnaat, Leinwand, Leimaat eikä Leirimaal

vaan:

Luminol ·/·
5 no viisia Perhettä
Puu elohim jahvella
-Ai, sä oot. Mä en, veli.
Jopi ja genesis
‏אלהים‎ Sten näin Isä
ykseydellä 2 aikaa
Sepä Elia Me ts. Kaa
naassa ja
Luminol-Lennard

In Omnibus Veritas Suprema Lex Esto

Avatar
LexVeritas
Perry Mason
Viestit: 3998
Liittynyt: Ke Loka 13, 2021 8:07 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja LexVeritas »

Kuva
5 no viisia Perhettä
Puu elohim jahvella
-Ai, sä oot. Mä en, veli.
Jopi ja genesis
‏אלהים‎ Sten näin Isä
ykseydellä 2 aikaa
Sepä Elia Me ts. Kaa
naassa ja
Luminol-Lennard

In Omnibus Veritas Suprema Lex Esto

Avatar
LexVeritas
Perry Mason
Viestit: 3998
Liittynyt: Ke Loka 13, 2021 8:07 pm

Re: Mitä voimme vielä tehdä, jotta Bodom ratkeaisi?

Viesti Kirjoittaja LexVeritas »

Hieman isompana.

Kuva

Tämä on siis Björklundin laulukirjasta löydetty teksti (ilman jälkeen päin lisättyä "5pnä"). Tekstin kirjoittajasta ei ole täyttä varmuutta. ETP:n mukaan on saatu viitteitä siitä, että se mahdollisesti on Anja Tuulikki Mäen kirjoittama.

Kirjoittamiseen on käytetty kahta eri kynää: lyijykynää ja sinistä kuulakärkikynää. Käsialassa on melkoista tekstin sisäistä vaihtelua.

Tulkintaani:

Esim.

"järvellä" voi mielestäni olla yhtä hyvin "jäi veliä".

Uskon, että kännissä on oltu mutta neljännellä rivillä molemmissa sanoissa on liikaa kirjaimia, jotta virallista tulkintaa voitaisiin täydellä varmuudella pitää todisteena siitä, mitä on väitetty.

Neljännen rivin loppu näyttää sitä paitsi Isältä, seuraavan rivin Sepi näyttää Sepä:ltä, ja metskaamisella on onkimisen lisäksi ties koska kehittynyt kaksoismerkitys: etsiä, jahdata

"Oli veet ............Isä"

................................

"Sepä oli Metskaamassa"

Rohkeasti kaikki ratkomaan Bodomin mysteeriä tämän pohjalta!

Virallinen tulkinta on:

(5pnä) Retkellä
puudom jär vellä
Sepi ja Nisse
Olivat kännissä
ylös yöllä 2aikaa
Sepi oli Metskaa-
massa

---------

...josta löytyy netistä poliisin vahvasti muokkaama kuva.


En menisi vannomaan tulkinnaltaan oikeaksi sitä.
5 no viisia Perhettä
Puu elohim jahvella
-Ai, sä oot. Mä en, veli.
Jopi ja genesis
‏אלהים‎ Sten näin Isä
ykseydellä 2 aikaa
Sepä Elia Me ts. Kaa
naassa ja
Luminol-Lennard

In Omnibus Veritas Suprema Lex Esto

Vastaa Viestiin