Kvinnan vittnar om det råa överfallet på Usko Uutinen för 22 år sedan: "Jag tryckte kniven mot hans hals"
+
Läs senare
0 delningar
Dela på facebook
Dela på twitter
Den i dag 65-åriga kvinnan erkände självmant mordet på Usko Uutinen i Ronna natten mot den 8 november 1994. Men vid rättegångens första dag tvärvände hon.
– Jag har inte orsakat de där skadorna, säger hon.
under_balkong.jpg
Utrymmet under balkongen där kroppen hittades dagen efter det brutala rånmordet i november 1994 spärrades av för teknisk undersökning.
Bild: Polisens bild ur förundersökningen
Usko Uutinen hittades död, sargad med sår i ansiktet och flera skärsår i halsen under en balkong på Klövjevägen i Ronna för över 22 år sedan. I handen höll han en morakniv. Rättsläkaren bedömde det som självmord och fallet avskrevs. Ända tills den 10 november förra året – nästa exakt 22 år efter mordet klev en 65-årig kvinna in på posstationen och erkände att hon stuckit kniven i mannens hals. Och under den första rättegångsdagen på fredagen förklarade hon varför hon erkände:
– Det blev helt outhärdligt att hålla det inom mig, jag kände att jag måste berätta, men hade ingen att berätta till. Jag såg ingen annan utväg än att gå till polisen, säger kvinnan.
Målet är helt baserat på kvinnans detaljerade beskrivning av Uutinens skador. Men så i går under rättegångens första dag tvärvände hon.
– Skadorna stämmer inte, det strider jag absolut emot. Jag gjorde bara ett stick och det på vänstra sidan om halsen, inte högra, säger hon.
Läs också: Ny vändning i 22 år gamla balkongmysteriet
Kvinnan menar att de skador som rättsprotokollets fotografier visar är mer omfattande än den hon tillfogade i offrets hals den där kvällen i Ronna.
Kvinnan berättade i tingsrätten om den aktuella dagen då de druckit sprit i en lägenhet i Ronna. Hon och maken, som båda var grava missbrukare, var där för att återbetala en skuld till en spritlangare på cirka 4 000 kronor. Med fanns även mordoffret – Uutinen. När hon och hennes make gick med Uutinen över till en annan bostad på Klövjevägen för att fortsätta festa, slog plötsligt maken en metallkarm i bakhuvudet på honom så att han föll ihop.
– Det skedde helt oväntat ute på gräsmattan, berättar kvinnan.
Därefter rånade maken Uutinen på smycken och en matkasse. Själv vågade hon inte ingripa eftersom maken var aggressiv och ofta slog henne. Men resten av kvällen oroades maken över att Uutinen skulle polisanmäla dem. Då bestämde sig kvinnan för att göra något åt det.
– Jag sa att jag ska gå tillbaks och se till att han inte kan prata något mer, berättade kvinnan.
Hon tog en morakniv ur kökslådan och sökte rätt på Uutinen som ännu låg skadad på marken en bit från platsen där han slagits ner. Hon beskriver sen hur hon sluter den skadades hand kring kniven och trycker in den i hans hals. Sen beger hon sig tillbaks. Kvinnans minnesbild är att allt sker ute på gräsmattan ner mot Robert Anbergs väg, inte under balkongen på Klövjevägen 30 meter upp.
Väl tillbaks i lägenheten berättade hon för maken vad hon gjort:
– Jag har varit där , han har fått kniven i halsen.
Därefter bestämde sig paret och lägenhetsinnehavaren att aldrig mer prata om det inträffade. Kvinnan tog pendeln hem på natten till Gnesta där paret bodde, men maken sov över i Södertälje. Hemma i Gnesta bytte hon kläder och begav sig på morgonen tillbaks till Södertälje och Ronna för att titta.
– Då var polisen där, säger hon.
Åklagaren frågade kvinnan hur hon kände när rättsläkaren trodde att det rörde sig om ett självmord?
– Det kändes inte bra, man var rädd att det skulle komma ut, säger kvinnan.
Men kvinnan backade när hon i häktet efter erkännandet fick se bilder på mannens många skador i halsen.
– Det stämmer inte, jag stack bara en gång i halsen. Jag har tagit hela skulden på mig, men nu när jag ser alla skadorna börjar det svikta, säger kvinnan.
Läs också: 63-årig Södertäljekvinna häktad för 22 år gammalt mord i Ronna
Hennes advokat Heli Lundström, säger att skadorna måste ha tillfogats av någon annan.
– Hon blev bestört när hon såg skadebilden som inte överensstämde med det hon kunde ha gjort. Hon har funderat och en möjlighet är att Uutinen trots allt tagit sitt liv med kniven hon lämnade. En annan är att hennes make återvände och avslutade livet på honom eller att någon annan gjort det, säger hon.
Heli Lundström hänvisar till ett anonymt brev som skickades till polisen strax efter mordet där det står att det hela var ett beställningsmord utlagd av en brännvinslangare i Ronna som inte fått betalt av offret. Polisen vet ännu inte vem som skrev brevet.
Två år efter det makabra mordet i Ronna skiljde sig paret. 1998 dömdes maken och hans kamrat för ett annat mord på Klockarvägen i Geneta. Maken ska ha slagit offret i huvudet med en kofot och andra tillhyggen samt dunkat offrets huvud i golvet. Kamraten ska samtidigt ha slagit honom med en pall och skurit offret i halsen. De dömdes för mord, maken dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
syyttaja.jpg
"Hennes gamla erkännande stämmer helt med obduktionsprotokollet", säger kammaråklagare Nils Lundberg
B
ild: Torbjörn Granström
Kammaråklagare Nils Lundberg sätter trots allt ingen större tilltro till kvinnans ändrade utsaga. Ändå kan kvinnans ändrade inställning påverka åtalet, menar han:
– De uppgifter det här bygger på är ju ett eget erkännande, det har varit svårt att stödja med annan bevisning efter så lång tid då många i den här umgängeskretsen är döda och kniven finns inte kvar. Hennes gamla erkännande stämmer helt med obduktionsprotokollet, säger han.
Usko Uutinens yngste son, Jani Lönnroos, tror att kvinnan skyller ifrån sig.
– Hon försöker bara rädda sitt eget skinn. Detaljerna om skadorna i halsen är knappast något man kommer ihåg efter så lång tid om man var påverkad av alkohol och droger, säger han.
Jani Lönnroos var bara 15 år när han fick beskedet om att hans far gått bort. Under rättegången berättar han att pappan saknade bostad och var ute efter en fast punkt, men på grund av sitt drickande kunde han inte bo med övriga familjen. Trots det berättar han om en kärleksfull far som alltid var på gott humörtrots drickandet och som lämnade ett stort tomrum efter sig.
– Att han skulle ta självmord är uteslutet. Det vi vill med den här rättegången är att visa att vi hade rätt om det, säger han.
Rättegången fortsätter nästa vecka
jani.jpg
Jani Lönnroot vill med rättegången få upprättelse, han och familjen har hela tiden tillbakavisat att deras far skulle ha tagit livet av sig.
Bild: Torbjörn Granström