Valtiolta palaa vuosittain miljoonia euroja ns. koppikorvauksiin eli rahallisiin hyvityksiin syyttöminä vankilassa istuneille ja tietysti myös heille jotka ovat lusineet syystä mutta joiden syyllisyyttä ei ole kyetty pitävästi todistamaan.
Ilmeisesti varsinkin sotarikoksista tuomitun Gibril Massaquoin ja terroristisista murhista tuomittujen irakilaiskaksosten tapaukset ovat lopulta herättäneet hallituksen puuhaamaan lakimuutosta.
Ja jos käräjäoikeus huomenissa vapauttaa Auerin ja Ihlen ja vapauttava tuomio jää voimaan niin aika moninumeroinen lasku on valtiolle siltäkin suunnalta odotettavissa. Näissä keisseissä vuorokausikorvaukset ovar korkeimmat mitä Suomessa on kuunaan maksettu.
https://yle.fi/a/7-10097086
Staten betalar årligen miljoner till oskyldigt dömda – det vill regeringen få slut på
Om Anneli Auer och Jens Ihle frias från brotten de suttit i fängelse för har de rätt till stora ersättningar. Nu vill regeringen införa ett tak för ersättningarna.
28.4.2026 | Christoffer Gröhn
På onsdag ges domen i fallet där Anneli Auer och hennes tidigare partner Jens Ihle (tidigare Kukka) är åtalade för grova sexualbrott och grov misshandel. Offren är Auers barn och de misstänkta brotten skedde åren 2007 till 2009.Kortversion
- Anneli Auer och Jens Ihle kan få miljonersättningar om de frias för de sexualbrott de redan suttit fängslade för. Domen i den nya rättegången ges på onsdag.
- Båda har redan suttit i fängelse för brotten, men den tidigare domen har rivits upp av Högsta domstolen.
- Samtidigt förbereder regeringen en lag som inför ett tak för ersättningar till personer som dömts på felaktiga grunder.
Fallet är exceptionellt eftersom Auer och Ihle redan avtjänat fängelsestraff för brotten. Men fallet behandlas på nytt efter att Högsta domstolen upphävde den tidigare domen från 2013.
Auer dömdes då till sju år och sex månader i fängelse medan Ihle fick tio år. Båda avtjänade ungefär hälften av tiden i fängelse.
Om tingsrätten nu friar dem och domen blir slutgiltig, kan de ansöka om stora belopp i ersättning från staten.
- - -
”En liten kostnad för en rättsstat”
Årligen betalar staten miljonbelopp i ersättningar till oskyldigt dömda. Det visar statistik från Statskontoret, som är den instans som beviljar ersättningarna.
Staten betalade ut 1,24 miljoner euro år 2025. År 2024 var summan hela 2,65 miljoner euro och år 2023 handlade det om 1,45 miljoner euro.
Ersättningarna betalas ut för lidande. De räknas ut per dygn som en person är frihetsberövad.
– Om man har varit häktad eller suttit i fängelse, men är oskyldig måste staten ge ersättning. Staten tar en risk när en person döms till fängelse, då det senare kan visa sig vara fel beslut, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.
Är det inte ett misslyckande för rättsväsendet att staten årligen betalar över en miljon euro i ersättningar?
– Det är en liten kostnad för en rättsstat. Jag är lycklig över att staten tar ansvar för sina misslyckanden, säger Nuotio.
Auer har fått största ersättningarna per dygn
Svenska Yle har fått en lista från Statskontoret över de personer som fått de högsta ersättningarna för att ha suttit i fängelse som oskyldiga.
Högst upp på listan är en man som dömdes för ett mord i Äänekoski år 2013. Senare togs hela rättsprocessen om och han friades. Han var frihetsberövad i tre och ett halvt år och fick över en halv miljon euro i ersättningar.
Mannen beviljades drygt 400 euro per dygn som han satt frihetsberövad.
Det är ändå Anneli Auer som innehar rekordet när det gäller ersättningar per dygn. Hon fick 800 euro per dygn för tiden – ett år och åtta månader – hon satt häktad misstänkt för mordet på sin make.
I beslutet motiverar Statskontoret ersättningen med frihetsberövandets längd, brottets grovhet och det förväntade straffet.
Oskyldigt dömda som fått de största ersättningarna
1. Man som dömdes för mord i Äänekoski, men senare friades, 520 000 euro (Beslutet gavs 2018).
2. Anneli Auer som åtalades, men friades från mordet på sin make, 511 600 euro (2016 och 2018).
3. Gibril Massaquoi som åtalades för krigsbrott i Liberia, men friades, 283 340 euro (2024).
4. Man som i över ett år suttit frihetsberövad i USA för att utlämnas till Finland, men som senare friades från åtal om ekonomiska brott, 276 417 euro (över en miljon mark, 2000).
5. En annan man som åtalades för mordet i Äänekoski, men friades, 274 980 euro (2020 och 2021).
Ersättningen kan bli miljonbelopp igen
Om Anneli Auer och Jens Ihle får 800 euro per fängelsedygn för sexualbrotten, skulle båda två få över en miljon euro i ersättningar. Eftersom Ihles straff var längre kan han få nästan 1,5 miljoner euro.
Också riksåklagaren verkar ha funderat på ersättningarna på förhand.
Riksåklagare Ari-Pekka Koivisto sa till Yle att ersättningarna till oskyldigt dömda var en faktor när han beslöt sig för att väcka åtal på nytt år 2025.
Om han inte hade väckt åtal efter att Högsta domstolen rev upp domen, hade staten genast blivit ersättningsskyldig. Nu kan staten förstås bli det ändå.
– Summan kan bli hög igen. Men vilken summa som ska betalas per dygn får man se i Statskontorets beslut, om Anneli Auer är oskyldig, säger professor Kimmo Nuotio.
Regeringen vill ha tak för ersättningarna
Samtidigt som rättsprocessen mot Auer går vidare vill regeringen sänka ersättningarna rejält.
I den nuvarande lagen finns ingen begränsning för hur stora summor som kan betalas ut per dygn. Praxis är 120 euro per dygn, men summan kan stiga rejält.
Regeringen vill att dygnsbeloppet för lidande ska vara högst 180 euro.
Om Auer och Ihle får 180 euro per fängelsedygn, i stället för 800, skulle staten spara nästan två miljoner euro. Det är ännu oklart om den nya lagen tillämpas på fallet Auer och Ihle.
”Vad kostar det här för skattebetalarna?”
Det är knappast ändå Auerfallet som gjort att justitieminister Leena Meri (Sannf) vill sänka ersättningarna.
I ett pressmeddelande den 21 april 2026 talar hon om att höga ersättningar förekommit i vissa internationella brottsmisstankar, där bevisningen redan från början varit svår att få fram.
Svenska Yle frågar vilka fall hon syftar på. Svaret är Gibril Massaquoi, som åtalades för krigsbrott i Liberia år 2021, samt fallet med de irakiska tvillingarna som åtalades för mord i terroristiskt syfte i Irak år 2017.
Båda fallen behandlades i Finland och åtalen förkastades. Massaquoi fick senare ersättningar på över 283 000 euro och de irakiska tvillingarna fick 213 200 euro per man.
– Båda två fick över 200 000. Med det får man ett enfamiljshus i Hyvinge. Vad kostar det här för skattebetalarna? frågade sig Leena Meri under en riksdagsdebatt år 2020.
”Inte stora summor för att upprätthålla systemet”
Professorn i straffrätt, Kimmo Nuotio, anser att principen är den viktiga.
– Även om man kan spara några hundratusen med att sänka ersättningarna är systemet principiellt viktigt.
Han vill ännu inte ta ställning till förslaget om ett tak på ersättningarna.
Lagförslaget är som bäst på remiss och olika instanser får säga sin åsikt om det. Planen är att riksdagen ska godkänna lagändringen redan under den här regeringsperioden.
